En ondsint julskinka

Antag att det inte finns något annat i tillvaron än energi och materia. Antag att vi människor bara är köttklumpar som råkar finnas till efter en lång serie av kosmologiska lyckträffar (vilket många gudsförnekare anser vara rimligt att tro).

Kan man då överhuvudtaget tala om begrepp som rätt/fel, goda/onda handlingar?

Kan man kräva av en köttklump att efterleva något, välja mellan gott/ont? Finns det något som gott/ont överhuvudtaget om vi alla bara är en livsform bland många andra?

I vår del av världen finns det ju åtskilliga som inte erkänner människan något unikt värde alls (fastän samma personer ofta säger sig försvara mänskliga rättigheter).

Men, varför anser de flesta av oss att det är fel att t.ex. mörda oskyldiga människor? Samtidigt är det accepterat att slakta tiotusentals (oskyldiga) svin för att fylla julbordet med julskinka (som ger mig kväljningar eftersom griskött stinker av urin).

Det verkar alltså finnas någon dold och förvirrad uppfattning om att människan inte alls är värdelös, att människan faktiskt har ett unikt värde och inte bara är en avancerad köttklump på två ben.

Finns det i allt detta något som kan sägas vara absolut fel, i alla situationer, som t.ex. att döda oskyldiga människor?

Nu kommer vi nämligen till ett grundläggande problem i vårt moderna Sverige, för väldigt många verkar kunna acceptera situationer där något, som annars anses vara ”absolut” fel, måste tillåtas (och därmed är det inte ju längre absolut fel).

Med denna flexibla värdegrund kan vilket vansinne som helst komma att betraktas som korrekt, som exempelvis att bomba Japan med kärnvapen under andra världskriget, eller att avrätta Adolf Hitler i vaggan, eller skapa ”livsutrymme för herrefolket”…

Utan fasta och kompromisslösa grunder är vi alla utlämnade. Men, finns det några sådana?

Vad finns det kvar, utan Gud?

Den som gärna vill läsa mer om det i Sverige nästintill okända begreppen absolut moral (naturrätten), kan läsa dessa två artiklar, med Gud och utan Gud – en diskussion som katolska kyrkan fört levande vidare sedan Platon och Aristoteles dagar och som pågår än i denna stund…

Det här inlägget postades i Civilisationsmognad. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s