Gudsbilder – marionettspelaren

Alla människor i vår civilisation lever med någon gudsbild.

De kanske vanligaste gudsbilderna är den som mest liknar jultomten och den som liknar marionettspelaren. Och båda är lika felaktiga.

Bilden av en marionettspelare är kanske mer tragisk. För, den bilden kan snabbt leda till bitterhet.

Idén om marionettspelaren beskriver en Gud som drar i alla livets trådar, en detaljreglerande Gud som sätter igång laviner, epidemier och allt annat ont som kan drabba människor.

Ett tragiskt misstag är att bilden inte skiljer på källor; det goda och onda har ju inte samma källa! Det finns nämligen en aktiv kraft i vår värld som vill förgöra hela skapelsen. Den onda kraften arbetar nästan uteslutande genom människans egna svagheter, vår bekvämlighet och feghet.

Det enklaste exemplet är all den ondska människan själv uppvisar. Det är en alldeles frivillig ondska, eftersom de allra flesta psykiskt friska människor kan skilja mellan ont och gott, men likväl väljer vi att på olika sätt stjäla (profitera), ljuga och bryta löften till varandra. Det är inte Gud som gör dessa val – vi är själva fria och ansvariga för hur vi väljer att leva våra liv!

Naturens olika effekter är inte onda, fastän vi kan drabbas. En tsunami, en dödlig sjukdom, en lavin, eller en jordbävning är alla fenomen vi knappast kan påstå oss vara ovetande om. Precis som i valet mellan ont och gott har vi själva både kunskap och makt för att kunna leva med naturens effekter.

Men, likväl bygger vi människor fastigheter i låglänta kustområden som tidigare generationer undvikit. Vi människor flyger virus runt jorden i en hastighet och på ett sätt vi inte är skapade för. Det är korrumperade makthavare som tillåter undermåliga konstruktioner att uppföras i jordbävningsintensiva områden och det är vi människor som både skapat och kör kolliderande bilar, tåg och flygplan. Det är inte Gud som lurat in oss i någon ondsint fälla – att påstå något sådant är att flytta vårt eget ansvar!

I allt detta försöker vi också blunda för andra realiteter, som vår egen dödlighet. Den begränsningen borde definitivt göra oss ödmjuka och inse livets värde. För många verkar tanken på att livet kan fyllas med både glädje och mening även i dödens närhet vara en fullständig nyhet – istället finns det starka krafter som vill avsluta döende människors liv så snabbt som möjligt.

Hur vi väljer att leva med vår egen dödlighet avslöjar hur vi ser på livet och vilken gudsbild vi har!

Gud sitter inte på ett moln i himlen och gillrar plågsamma fällor för oss. Gud blev själv en dödlig människa och gick frivilligt mot en mycket plågsam död på korset.

Tror du inte Gud ville säga något till dig med sitt eget liv som människa? Inget alls?

Utan Kristus förblir alla gudsbilder bristfälliga.

Det här inlägget postades i Katolsk Tro. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s