Vår absoluta överlägsenhet

I många diskussioner (särskilt i Sverige) bygger några individer sina tankar på utgångspunkten att vi lever i den bästa av världar (både geografiskt och historiskt).

”Vi” är då den västerländska demokratin, eller för svenskar den ”svenska modellen”. ”Världar” är i detta sammanhang ”vi” i motsats till ”dem”, där de senare beskrivs i olika nyanser som primitiva, vidskepliga och barbariska. ”De” är antingen religiösa, tidigare generationer, eller den majoritet av världens nuvarande befolkning som inte njuter av lyxen av att få leva i en västerländsk demokrati.

Fyra år efter sin exil från Sovjetunionen (1978) inbjöds Aleksandr Solzjenitsyn till Harvard Universitetet för att hålla ett tal till avgångsstudenterna.

Bland studenter och lärare fanns nog en förväntan av att få höra en världsberömd dissident ”hylla den fria världens” enastående framsteg och gränslösa frihet.

Men, redan efter två andetag in i Aleksandr Solzjenitsyns tal insåg de flesta att det skulle komma att handla om något helt annat:

”truth is seldom pleasant; it is almost invariably bitter. There is some bitterness in my speech today, too.”

I sitt tal fortsatte nämligen Aleksandr Solzjenitsyn sin samtidskritik genom att sätta blicken på den ”västerländska” självbilden av pompös överlägsenhet.

Här följer några stycken från Aleksandr Solzjenitsyns tal – en stor tänkare som övergav den sterila ateismens svält för att finna den Gud kommunismen (och många andra) försökt utplåna:

”Today, well-being in the life of Western society has begun to reveal its pernicious mask.”

”…a society with no other scale but the legal one is not quite worthy of man either. A society which is based on the letter of the law and never reaches any higher is taking very scarce advantage of the high level of human possibilities.”

”Destructive and irresponsible freedom has been granted boundless space. Society appears to have little defense against the abyss of human decadence, such as, for example, misuse of liberty for moral violence against young people, motion pictures full of pornography, crime and horror.”

Life organized legalistically has thus shown its inability to defend itself against the corrosion of evil.”

”However, in early democracies, as in American democracy at the time of its birth, all individual human rights were granted because man is God’s creature. That is, freedom was given to the individual conditionally, in the assumption of his constant religious responsibility. Such was the heritage of the preceding thousand years. Two hundred or even fifty years ago, it would have seemed quite impossible, in America, that an individual could be granted boundless freedom simply for the satisfaction of his instincts or whims.”

”If humanism were right in declaring that man is born to be happy, he would not be born to die. Since his body is doomed to die, his task on earth evidently must be of a more spiritual nature.”

No one on earth has any other way left but — upward.

Hela talet finns att läsa här och tankarna är kanske än mer angelägna för oss idag än 1978…

Det här inlägget postades i Civilisationsmognad. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s