Gud genom vetenskapens linser. Del 6 – Bortom materia

Detta inlägg ingår i en serie omarbetade inlägg från 2008/2009 om människans mycket märkliga plats i universum – en serie som sammantaget bör få de flesta att ifrågasätta rimligheten i de populäraste förklaringarna till att människan alls existerar.


Vår jord är definitivt unik, hur man än betraktar den. Vår jord har många karaktärsdrag som alla bejakar liv;

Tektonisk aktivitet som tillåter uppkomsten av land, förändrar livsmiljöer och driver evolutionen.

En kärna, som förutom att driva jordskorpans rörelser, alstrar ett skyddande magnetfält.

En atmosfär som ger ett uthärdligt klimat, som också skyddar mot kosmisk strålning.

Rikligt med vatten i flytande form – allt på rätt avstånd från solen.

En sol, placerad i en stabil region i galaxen med tillgång till livets alla grundämnen från tidigare generationer stjärnor.

Flickr - "Thirsty Fly by Cesar R"

Och så har vår jord en lika unik måne, vars historia haft avgörande inverkan för uppkomsten av liv.

På denna plats lever en art som lärt sig kontrollera atomen, kan skapa bedövande vacker musik, beskriva idéer och känslor bortom tid och rum. Vi människor är också den art som mycket långsamt och förvirrat fått en förståelse om sitt eget syfte och mening i universum (religion och filosofi).

Människan är verkligen unik i skapelsen! Människan är unik främst genom sina intellektuella förmågor, inte för att vi är snabbast eller starkast, inte för att vi har ett språk eller kan använda verktyg och inte heller för att vi har känslor.

Människan är konstruerad för både ”vetande” och tro! Vi kan alla höja oss bortom det materiella – när vi vill.

Ju mer någon studerar vetenskaper som fysik, medicin, biologi, matematik, desto mer ödmjuk tvingas man bli inför vetandets inneboende begränsningar och förenklingar. Mänsklighetens gemensamma kunskaper ökar – samtidigt som vetenskaperna visar oss att det finns så oerhört mycket mer kvar att upptäcka!

Vi har skapats för mycket mer än att fånga, mäta och väga!

Som människa har vi rätt till att söka Gud – och vi kan säga tack!

Med denna serie inlägg har jag försökt måla en överblick av livets mirakel på jorden.

Kanske borde jag bara ha återgivit en enkel dikt istället? En beskrivning bortom det materiella…

När människorna sova
vid sommarnattens sken
och tusen röster lova
sin fröjd från gren till gren,
då purpras lingonriset
av stilla skyars gull;
då hägrar paradiset än över jordens mull.

Du äng, låt kalkar glimma
kring älvans lätta häl!
Du paradisets timma,
din dagg gjut i vår själ!
Än jublar fågelsången
kring gryningsljusa sund
så klar som första gången
i tidens första stund.

(Ur ”Nya dikter”, Verner von Heidenstam, 1915)


”Så fullbordades himlen och jorden och allt vad där finns.

Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort.

Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk.

Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades.”


Övriga inlägg i serien:
Gud genom vetenskapens linser. Del 1 – Solförmörkelse
Gud genom vetenskapens linser. Del 2 – DNA sekvensering
Gud genom vetenskapens linser. Del 3 – Stabilitet
Gud genom vetenskapens linser. Del 4 – Solen
Gud genom vetenskapens linser. Del 5 – Galaxen

Det här inlägget postades i Vetenskap. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Gud genom vetenskapens linser. Del 6 – Bortom materia

  1. Lennart W skriver:

    Intressant serie med bloggposter. Nyast för mig det om DNA i del 2. Del 5 har jag nog lite åsikter om, men inget direkt avgörande. Vill du, så tar jag upp det där lite mer i detalj (har dock en förmåga att skriva rätt mycket om sånt där när jag väl kommer igång..). Sen tycker jag nog att det fattas en del 7 också, kosmologiskt motiverad av det som kallas för finetuning. Där skulle jag verkligen kunna vräka på. Men tills dess nöjer jag mig med tre rekar av böcker skrivna av ateister som iaf delvis handlar om finetuning:
    1. Hawkings överskattade bok ”The Grand design”. Slutkapitlet är verkligen en besvikelse, men det näst sista är bra och tar upp just finetuning
    2. Susskinds ”The cosmic landscape”, om ffa den otroligt finjusterade (ca 1 på 10^120) kosmologiska konstanten (a.k.a. mörk energi).
    3. Penroses kanske lite svårare ”Cycles of time” om den ännu mer finjusterade låga entropin som universum startade med i Big Bang. (Sean Carroll har också skrivit en bok om tid som addresserar samma problem.
    Alla böckerna föreslår också lösningar på problemen, som t.ex. Susskinds strängteoretiska kosmologiska inflationsmodell med minst 10^500 parallella universa, var och en med olika naturlagar (beroende på olika strängteoretiska vakuumtillstånd).

    • Zoltan skriver:

      Hej Lennart,

      Det går att skriva väldigt mycket mer om allt detta: Varje detalj är ju ett eget forskningsområde.

      Jag är väl bekant med Finetuning-idén, men har istället valt mer handfast mekanik i dessa inlägg. De flesta är ju inte fysiker.

      Är mörk energi verkligen ekvivalent med den kosmologiska konstanten? Mig veterligen är det en hypotes, av flera…

  2. Lennart W skriver:

    Absolut, man kan alltid säga massor, och det är förstås alltid en fördel om man skriver för den publik man faktiskt har.

    Enl. iaf Susskind är den enklaste modellen (Ockham..) att mörk energi är vakuumenergi (som som verkligen är samma som en kosmologisk konstant), men visst det finns ju också förslag där mörk energi istället är ett dynamiskt fält. Klart är iaf att mörk energi har samma gravitationella effekter som en kosmologisk konstant. Det är med den specifikationen man har upptäckt dess existens från WMAP-data och från supernovor (senaste Nobelpriset..).

  3. mannemanu skriver:

    Vore riktigt kul om den här serien kunde få ytterligare inlägg.
    Själv är jag med i en kyrka som står, om man nu kan kalla det så, utanför den katolska. Men jag blir verkligen glad när man kan se att det finns en enighet mellan olika samfund. Alla dessa inlägg jag läser syftar till att se mot skaparen som vi alla älskar så djupt. Det gläder mig. En allmänelig kyrka! Måtte vi vara på väg dit i denna tid🙂 Denna serie är en av många bitar på vägen.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s