Vad är positiv diskriminering?

Återigen söker jag hjälp av bloggläsarvärldens samlade kunskaper för att lösa ännu ett mysterium.

Kan någon förklara vad ”positiv diskriminering” är?

Jag är bekant med begreppet, mer än någon kan ana. Men, jag förstår inte hur någon kan anse att någon form av diskriminering kan betraktas vara positiv, hur goda avsikter än det kan tänkas ha.

Diskriminering innebär alltid att någon särbehandlas negativt, även om huvudsyftet är att särbehandla någon annan positivt. Visst är det så att t.ex. olika arbetsuppgifter utförs mest effektivt och korrekt av personer med rätt erfarenheter och kvalifikationer? Kön ska väl då inte spela någon roll, såvida inte rollen av någon mycket god anledning bör vara könsberoende, som t.ex. kvinnlig personal på skyddat boende för misshandlade kvinnor.

Men, i andra sammanhang förekommer faktiskt något som kallas för ”positiv diskriminering”. Ett förfarande som dessutom är juridiskt korrekt under vissa förutsättningar.

Jag kan ändå inte begripa att fenomenet ändå tillåts – det finns bara diskriminering och den är alltid negativ, för någon.

Kan någon förklara vad ”positiv diskriminering” är?

Det här inlägget postades i Civilisationsmognad. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Vad är positiv diskriminering?

  1. jomadagr skriver:

    Kanske menas ”positiv särbehandling”. När någon lyfts fram på någon annans bekostnad. Det du själv är inne på ovan. Folk blandar ibland ihop ”diskriminering” med ”särbehandling” …

    • Zoltan skriver:

      Välkommen Jomadagr,

      Men, vari ligger skillnaden mellan ”diskriminering” och ”särbehandling – på någon annans bekostnad”? Just nu är jag nog som ”folk” och ser inte skillnaden utan lite mer hjälp från universums alla bloggläsare.

  2. johannagrandin skriver:

    Att säga ”positiv särbehandling” låter kanske mer positivt och trevligt än ”positiv diskriminering” men egentligen är det väl på samma sätt som med ”pedagogik” i mångt och mycket kan vara liktydigt med ”manipulation” och ”hjärntvätt”.

    Jaja, det finns många positiva – negativa ordpar. Den ena är ”ekonomisk”, den andre ”snål”. Den ena ”generös”, den andre ”slösaktig”. Den ene är ”social”, den andre ”pratkvarn”. Den ene är ”lyssnande”, den andre är ”tystlåten, ointresserad”. Och så vidare, och så vidare, och så vidare. Våra hjärnor och språkbruk tycks behöva både positiva och negativa termer för att uttrycka samma fenomen.

    Positiv särbehandling utövas alltsom oftast i våra mellanmänskliga relationer skulle jag vilja säga. Att gynna en vän som varit försummad. Att kosta på en julklapp lite extra till ett barn om syskonet fick en dyrare födelsedagspresent. Att jämna ut orättvisor – ”ta från de rika, ge till de fattiga” – i samhället. Allt är en form av positiv särbehandling.

    En populär politisk käpphäst är huruvida man ska kunna kvotera in kvinnor i styrelser, som även du är inne på. Men där (hoppas jag) att det handlar om att i valet mellan två jämnlika parter ta hänsyn till könet på den sökande, snarare än att låta könet styra så att en mindre kvalificerad tar jobbet från en mer kvalificerad.

    Jaja, du kan säkert allt det där redan. Så jag vet inte om du blir så mycket klokare av mitt svammel så här sent på kvällen.

    • Zoltan skriver:

      @johannagrandin,

      Kul att se dig i här igen. Dina kommentar ger lite andra perspektiv på frågan.

      Kan den omtanke du beskriver verkligen liknas vid ”positiv diskriminering”, eftersom någon annan part inte nödvändigtvis uppfattar denna omtanke som någon personlig förlust/skada?

      Det är kanske som frågan om en förälders kärlek är begränsad och inte kan räcka till alla sina barn?

      Skattesystemets fördelande finansierande av omsorg är något de flesta accepterar – där är väl frågan mer vad som kan uppfattas som rimligt. Är det rimligt att betala mer än hälften av sin inkomst i skatt, medan andra betalar avsevärt mindre – det kan uppfattas som negativt diskriminerande (konfiskerande).

      Att kvotera styrelseledamöter utgående från kön anser jag vara befängt – det går alltid att välja mellan olika kandidater och det bästa är att konstruera entydiga urvalskriterier i förväg, inte i efterhand som ”positiv diskriminering” innebär.

      @HGL,

      Känner igen beskrivningen från USA.

      Jag tror att ”positiv diskriminering” är fullständigt fel, av flera anledningar:

      Det sker alltid på någon annans bekostnad och är per definition orättvist.
      Ett felaktigt beteende kan inte berättiga ett annat lika felaktigt tilltag.
      Den som gynnas av positiv diskriminering riskerar förlora både auktoritet och respekt från andra (och kanske även sin egen)
      Det är fel sätt att angripa ett problem – tyder på uppgivenhet och obefintig förmåga att våga erkänna mer fundamentala orsaker, etc etc etc.

  3. HGL skriver:

    Discriminering är latin för serskiljande.

    Men om det kan vara till behag, så fins det svarta i USA som äro föremål för positiv sådan och tycka illa om det (Notabelt McWhorter, som äfven skrifvit ”The Missing Spanish Creole/s”)

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s