Gud genom vetenskapens linser. Del 4 – Solen

Detta inlägg ingår i en serie omarbetade inlägg från 2008/2009 om människans mycket märkliga plats i universum – en serie som sammantaget bör få de flesta att ifrågasätta rimligheten i de populäraste förklaringarna till att människan alls existerar.


Är vår sol bara vanlig stjärna i mängden?

Nej, den är faktiskt inte helt vanlig – inte alls en stjärna i mängden.

Solens halt av högre ordningens grundämnen (”metallicitet”, grundämnen tyngre än helium) är nämligen ovanligt hög för en stjärna av solens ålder. En jordlik planet kan inte bildas om dess stjärna har noll metallicitet – om detta råder allmän vetenskaplig samstämmighet. Men, om metalliciteten istället är för hög, så bildas jätteplaneter lättare närmast sin stjärna, vilket då utesluter möjligheten för en jordliknande planet i den ”beboeliga zonen”.

Återigen måste rätt förutsättningar råda för att en planet liknande vår ska kunna bildas. Allt det material som formar planetsystemet och dess stjärna måste ha en lämplig sammansättning av livets byggstenar, från allra första början.

De flesta observationer som hittills gjorts av andra planetsystem är exempel på hög metallicitet, med jätteplaneter närmast sina stjärnor. Dessa observationer förklaras helt enkelt av att nuvarande instrument lättast hittar stora saker. Listor på, de i skrivande stund 552, planeter som hittills observerats vid andra stjärnor finns på bl.a. ”Extrasolar Planets Encyklopedia” och ”NASA PlanetQuest”.

Men, en stenhög som snurrar runt i den beboeliga zonen räcker inte för att liv ska uppstå, vilket Mars och Venus tydligt visar. Det krävs oerhört mycket mer!

55Cancri_500x375v3.jpg

En annan egenhet med vår sol är att dess sken, vid en jämförelse, verkar vara ovanligt stabil och ljusstark (G. Gonzalez. Is the Sun anomalous? Astronomy and Geophysics, 40:25, October 1999). Långvarig stabilitet av alla kosmiska faktorer är avgörande för utvecklingen av högre livsformer. En tillfällig förändring i solintensiteten antas exempelvis ha bidragit till den ”lilla istiden”. En större och längre förändring vore direkt katastrofal för livet på jorden.

Vi befinner oss i Vintergatans Orion-arm. Vårt solsystem befinner sig exakt i korotationspunkten (se även enklare förklaring om detta på Wiki). Detta är ovanligt, eftersom de flesta stjärnor antingen ligger utanför, eller innanför detta avstånd från galaxens centrum, och sveper därför genom galaxens spiralarmar.

Vi slipper utsättas för den prövningen! Det vore förödande ifall vårt solsystem passerade i närheten av andra stjärnor. Då skulle planetbanorna kunna rubbas, vilket alltså inte hänt under solsystemets 4.6 miljarder år. Vi susar fram med en hastighet av 220 km/s, och har fullbordat 20-25 varv runt galaxen, sedan vårt solsystem uppstod.

Så vad är nu slutsatsen i detta inlägg? Ja, att vår närmaste stjärna har den metallicitet som krävs för att jordliknande planeter ska kunna uppstå och att den(=1) ligger i solsystemets beboeliga zon, att solen är ovanligt stabil och att alltihop befinner sig på korotationsradien från galaxens centrum!

Och just vid den stjärnan har en järnhaltig planet kolliderat med en annan, i exakt rätt vinkel och hastighet för att skapa en satellit, som blev motorn i skapandet av DNA sekvensering och samtidigt stabiliserade planetens rotationsaxel, etc etc etc (se tidigare tre inlägg nedan).


Övriga inlägg i serien:
Gud genom vetenskapens linser. Del 1 – Solförmörkelse
Gud genom vetenskapens linser. Del 2 – DNA sekvensering
Gud genom vetenskapens linser. Del 3 – Stabilitet
Gud genom vetenskapens linser. Del 5 – Galaxen
Gud genom vetenskapens linser. Del 6 – Bortom materia

Det här inlägget postades i Vetenskap. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s