Katolska kyrkan och humanismen

Det finns många som tror att den västerländska humanismen uppstod först under Upplysningstiden, och då främst genom att kyrkans inflytande inte utgjorde något hinder. Detta är en vanlig tanke om man aldrig har studerat någon slags historia. Hela denna absurda tanke har sin källa i några enstaka upplysningsfilosofers personliga hat mot katolska kyrkan.

Låt oss istället se på fakta?

”Land skal mæþ laghum byggias” – ”Land skall med lag byggas” var Karl XVs valspråk. Efter det västromerska imperiets sönderfall byggde den sekulära världens lagar på vidskepliga seder och blodsband. Före 1100-talet tillämpades inte lagen lika för alla människor och var inte heller något som utarbetats med den minsta eftertanke. Kyrkolagen var likaså ett virrvarr av olika skrivelser från diverse påvar, biskopar och koncilia. Ca 1140 sammanställde och systematiserade så benediktinmunken Gratianus det som nu är västvärldens äldsta system av kontinuerligt upprätthållna lagar – den katolska kyrkans kyrkolag.

Gratianus arbete blev modell för oräkneliga efterkommande sammanställningar av sekulära lagar över hela Europa. Den katolska kyrkolagen inspirerade också till att starta en juridisk utveckling inom äktenskapsrätt, egendomsrätt och arvsrätt. Rättsskipning skulle nu inte få baseras på ”magiska bevis genom eld och vatten” som exempelvis karaktäriserat den germanska rättsskipningen, utan på lagbundna rättegångar baserad på rationell argumentation. Nya grunder skapades som att äktenskap ska ingås frivilligt och uppsåt ska finnas för brott – på 1100-talet!

Exempelvis blev nu vigsel av spädbarn olagligt!

Problemet var, att medan katolska kyrkan utformade något som kan betraktas som en modern rätt, så levde fortfarande majoriteten av Europas befolkning under barbariska tyranner som motsatte sig en modernisering av rättspraxis (gissa varför!). Den katolska kyrkan ersatte ändå långsamt ”eld och vatten” med rationella rättegångar, blodsfejder med beviskrav! Katolska kyrkan återupptog delar av det Romerska Imperiets rättssystem och byggde in barmhärtighet och en modern uppfattning om rättvisa.

Äktenskap ska ingås av fri vilja, och ansågs (anses fortfarande) ogiltigt ifall endera parten handlat under tvång, eller lurats avseende den andra partens identitet/personliga förhållanden. Detta var inte bara ett embryo till moderna äktenskapslagar, utan även en början på modern kontraktsrätt (tvång, misstag, bedrägeri). Skadeståndstanken vid kontraktsbrott infördes.

”Mental otillräcklighet” introducerades; vansinne, sömn, eller berusning ansågs som förmildrande omständigheter, ifall dessa omständigheter inte i förväg medvetet orsakats för att undkomma påföljd.

Katolska kyrkan återinförde några romerska rättsskipningsidéer, som ”avsikt”! Det är skillnad på dödsolycka och mord, men så hade det inte varit under tidigare århundraden då rättskipningen baserats på vidskepelse och magi.

I Anselm av Canterburys anda infördes också proportionella straff – ett straff måste stå i rimlig proportion till brottet. Man kan inte hugga av någon handen för stöld! Och följande Anselm, ansågs brott nu vara en allmän kränkning av lagen – inte något som skulle vedergällas personligen av brottsoffret. (Ser någon skillnaden med islam?)

Naturrätten, idén om universella mänskliga rättigheter (etiska axiom), finns också i Decretum Gratiaini – det är inte något som plötsligt uppfanns under Upplysningen, så som vissa tror. Ius Naturalis (naturrätten) var något som diskuterats i katolska kyrkan långt före 1100-talet. Det är en katolsk paradgren.

Vid sammanställandet av den katolska kyrkolagen insåg författarna att konceptet ”individuella rättigheter” var något nödvändigt. En av dessa, var rätten att personligen få försvara sig i domstol (något som än idag inte är så självklart på många håll). Naturrätten ansågs vara rättigheter som ingen makthavare hade rätt att sätta sig över – de första mänskliga rättigheterna!

Senare kolliderade Naturrätten med kolonialisternas erövring av världen. Spanska teologer drev de amerikanska ursprungsbefolkningarnas rättigheter ihärdigt (filmen ”The Mission” är ett bra exempel baserad på verkliga händelser).

Katolska kyrkan bekämpade också spädbarnsmord, något som var accepterat i både det antika Rom och Grekland. I det Romerska Imperiet hade fördelningen mellan könen blivit så snedvriden genom selektiva spädbarnsmord, att andelen män var 30% högre än andelen kvinnor (ja, könsselektiv abort är idag tillåten även i det sekulära paradiset Sverige)! I kolonierna försökte kyrkan få stopp på slavhandel.

Thomas av Aquino var den förste att på ett genomgripande sätt behandla frågan om krigsrätt (även Cicero hade resonerat om ämnet, men inte lika systematiskt och omfattande). Thomas av Aquinos arbete lade också grunden till det som århundraden senare utvecklades till folkrätten och folksuveränitetsprincipen. (För den obevandrade: Thomas av Aquino levde 1225-1274!).

Fader Francisco de Vitoria (Salamancaskolan) utvecklade på 1500-talet inte bara krigsrätten, utan främst internationell rätt – han betraktas som den ”internationella rättens fader”. (I Salamancaskolan grundades också de ekonomiska vetenskaperna, med teorier som fri rörlighet för varor, värdeteori och privat ägande).

Notera nu att inlägget är centrerad kring den romersk katolska kyrkolagen och gäller alla romerska katoliker i alla länder. Det finns även östkyrkliga kyrkolagar etc.

Den katolska kyrkolagen ska inte förväxlas med sekulär lag. De sekulära lagarna utvecklades med den katolska kyrkolagen som modell, men de var alla regionala.

(Ovanstående inlägg är en sammanfattning av två kapitel ur Thomas E. Woods bok från 2005 “How the Catholic Church Built Western Civilization“. Woods har examen i historia från Harvard och doktorsexamen från Columbia University)

Den oerhört breda grund katolska kyrkan lade utgör än idag basen för västvärldens rättsmedvetande. Många tror att mänskliga rättigheter och humanism plötsligt utvecklades av olika upplysningsfilosofer. Katolska kyrkan lade även grunden för de ekonomiska vetenskaperna.

Det går att skriva oerhört många liknande inlägg som handlar om hur katolska kyrkan förvaltat det antika kunskapsarvet, utvecklat jordbruk och förädlat boskap, bidragit till att utveckla konsterna: musik, arkitektur, konst. (Och nya goda drycker som champagne, öl och likörer)

Jag hoppas att fler känner sig motiverade att anmäla sig till någon kurs i: rättshistoria, ekonomisk historia, medicinsk historia, vetenskapshistoria, eller kunskapsteori. Det vore glädjande ifall många fler kan korrigera den förljugna bild som exempelvis Humanisterna sprider om hur vår civilisation utvecklats.

Katolska kyrkan lade grunden för humanism och skolning – och gör så än idag.

Äkta humanism!

(Inlägget är en repris från den 7e juli, 2009)

Det här inlägget postades i Katolsk Tro. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s