Gud genom vetenskapens linser. Del 1 – Solförmörkelse

Detta inlägg ingår i en serie omarbetade inlägg från 2008/2009 om människans mycket märkliga plats i universum – en serie som sammantaget bör få de flesta att ifrågasätta rimligheten i de populäraste förklaringarna till att människan alls existerar.


Ett storslaget fenomen kan alla som har lyckan att befinna sig på rätt plats se – en total solförmörkelse. Månen täcker solytan nästintill perfekt (en omärkbar variation förekommer). Månen skulle ju kunna ha varit större, eller mindre, eller cirklat på något annat stabilt avstånd. Men, det är inte så! Månen har exakt den storlek, på rätt avstånd, som behövs för att täcka solytan och framkalla det vi kallar för total solförmörkelse. Ännu märkligare är att vi människor råkar leva just under den period då månens avstånd till jorden gör detta möjligt! Månen är nämligen sakta på väg bort från jorden, förr att tidigare ha cirklat närmare jorden.

Antalet naturliga satelliter större än 10 km i vårt planetsystem är 84 stycken, varav 6 kan jämföras med vår egen måne i storlek. Totala antalet ”godkända” månar är 169 stycken. På övriga planeter täcker månpassagen antingen en mycket liten del av solytan (t.ex. Mars: Phobos), eller så blockeras solen så fullständigt att inget alls syns (”occultation”, t.ex. Jupiter: Amalthea, Io, Europa, Ganymedes och Callisto).

NASA - Solar Eclipse 1995

En typisk total solförmörkelse. Solskivan täcks nästintill perfekt och låter koronan framträda

Av alla planetsystemets solpassager är det endast jordens måne som uppvisar det fenomen som vi kallar total solförmörkelse, dvs. inte en omärkbar månpassage, eller en ”ockultation”, men en nästintill perfekt täckning av solytan. Eftersom ordet ”perfekt” alltid provocerar gudsförnekare, så kan istället följande siffror presenteras, sett från jordytan: solens diameter varierar mellan 32.7 till 31.6 bågminuter, medan månens diameter varierar mellan 33.5 och 29.43 bågminuter. Detta ger täckningsgrader som i extremfall kan variera mellan 90%-106%.

Det normala täckningsvärdet ligger alltså runt 98% och endast jorden uppvisar ett sådant fantastiskt fenomen!

För mig är fenomenet total solförmörkelse ett av många tecken från Gud till oss människor – det kanske mest spektakulära tecknet vi kan se och som blir än mer häpnadsväckande när du läser vidare i andra inlägg i denna serie om månens betydelse för livets uppkomst.


Övriga inlägg i serien:
Gud genom vetenskapens linser. Del 2 – DNA sekvensering
Gud genom vetenskapens linser. Del 3 – Stabilitet
Gud genom vetenskapens linser. Del 4 – Solen
Gud genom vetenskapens linser. Del 5 – Galaxen
Gud genom vetenskapens linser. Del 6 – Bortom materia

Det här inlägget postades i Vetenskap. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Gud genom vetenskapens linser. Del 1 – Solförmörkelse

  1. Skulle man kunna påstå att jorden är en privilegierad observationspunkt, möjligen?

  2. Pekka S skriver:

    Visst är solförmörkelser häftiga! Men tecken från Gud?

    Vad händer dagen då vi hittar en exoplanet med en liknande måne? Att Gud även ”leker” i andra solsystem?

    Tyvärr finner jag sådana här argument alltför godtyckliga. Vad mer kan vi i så fall kalla för tecken? Utifrån vilka kriterier?

    Och hur månen uppkom finns det vetenskapliga förklaringar på och jag vet inte var vi skulle behöva placera in Gud i ekvationerna?

  3. Zoltan skriver:

    @Hans-Georg,

    Man kan nog påstå vad man vill – en del tror, utan varken bevis eller belägg, att jorden inte är unik på något sätt alls.

    @Pekka,

    ”Vad mer kan vi i så fall kalla för tecken? Utifrån vilka kriterier?” Har du något förslag som icke-troende kan acceptera?

    ”jag vet inte var vi skulle behöva placera in Gud i ekvationerna?” Det handlar inte om ekvationer – det handlar om sammanhang.

  4. Pekka S skriver:

    Zoltan: Det är en mycket bra fråga som jag inte har ett bra svar på. Gud som förklaringsmodell är oerhört problematisk åtminstone inom vetenskapliga frågor.

    – Vi vet inte hur Gud fungerar och därför kan vi inte härleda lagar eller teorier utifrån denne som förklaringsmodell. Och pga detta kan vi inte heller göra testbara förutsägelser.
    – Vi vet inte om Gud som faktor är regelbunden eller föränderlig. Återigen får vi problem med förklaringsvärde och hypotesprövning.

    Hur ska vi kunna bedöma potentiella tecken från Gud ifall vi inte kan ställa upp tydliga kriterier? Går vi på känsla?

    Skulle du vilja utveckla följande?
    ”Det handlar inte om ekvationer – det handlar om sammanhang.”

  5. Zoltan skriver:

    @Pekka,

    ”Det handlar inte om ekvationer – det handlar om sammanhang”.

    Gud är Gud. Eftersom det är så, kan man inte närma sig Gud med materiella mätmetoder.

    Om man är på det humöret, så kan man sedan ordfäktas om det bara finns materiell existens. Vi vet alla att det finns mer än så – bara genom att tänka på en grönhyad Göran Persson med svans så har vi bevisat existensen av en idévärld. Vissa idéer har förändrat den materiella världen fullständigt.

    Guds effekt på människor fungerar på liknande sätt – men den förändringen förändrar ens grundläggande motiv, drivkrafter och perspektiv som inget annat jag känner till.

    Det är ett sammanhang.

    Det finns andra sammanhang, som blir synliga först efter en genomläsning av denna serie exempel – som var och en för sig bara är en pixel i bilden.

    Det är ett annat sammanhang.

    Det finns många fler – och varje troende person har sin egen personliga berättelse om vilka delar som gav sammanhanget.

    Det är inte känslor – det är reella händelser, lika verkliga som en solförmörkelse. (Och jag pratar inte om regnbågens symboliska tecken från Bibeln, eller från Twitter😉 )

  6. Zoltan skriver:

    @Paul,

    Jag fortsätter diskussionen om solförmörkelser i denna tråd.

    Utan att räkna närmare på vilka punkter runt Jupiter som uppfyller kriterierna för ”perfect match”, så vill jag ge dig rätt i att det finns fler ”ställen” där fenomenet kan inträffa – det är ju bara att parkera på rätt avstånd, i rätt vinkel, bakom vilken himlakropp som helst för att se detta.

    Och vi har parkerats på jorden.

    Låt oss parkera diskussioner om förmörkelser under denna tråd och om ”lidandets problem” under ”Men hallå – det finns plötsligt ingen ondska”.

  7. Pekka S skriver:

    Zoltan: Måste ”idévärlden” vara immateriell? Ryms inte tankar i hjärnan?
    Gällande sammanhanget – Hur drar man slutsatsen ”Gud” utifrån en serie händelser? Känsla?😉

    • Zoltan skriver:

      @Pekka,

      Det finns gott om immateriella tillgångar, se immaterialrätt. Idéer behöver inte sitta i hjärnan – du kan skriva ner dem. Papperet och bläcket är inte idén, osv. Varför ska vi debattera den frågan?

      Kan du förklara hur man drar någon slutsats alls? Kan någon det?

      Att vetenskapligt mäta något räcker inte – det krävs en tolkning, som i sin tur kräver någon referensram baserad på andras erfarenheter, osv osv osv.

      Hur gör du för att avgöra vilken person du kan lita på? Det är mer än känsla…

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s