Kan Föreningen Humanisterna botas?

Detta är mitt sista inlägg i denna genomgång av Föreningen Humanisternas retorik och budskap, för denna gång.

Jag vill nu flytta perspektivet till frågan: kan Föreningen Humanisternas reformeras och bli en konstruktiv kraft i vår gemenskap?

Det mest uppenbara och akuta problemet är Föreningen Humanisternas blinda religionsförakt. Fenomenet kan liknas vid en växande cancer, eftersom de senaste årens medlemsinflöde till största delen skett genom att exploatera religionsskräck. Enskilda medlemmar uppvisar något som närmast liknar patologisk fobi.

Denna rädsla är inte rationell och utgör en massiv barriär för att tillåta en reformering till den humanism de stulit sitt namn från. Ifall frågan skulle tas upp är en splittring oundviklig  – alltför många har investerat alltför mycket i utveckla något som mest liknar ett perverst skämt: en ”ateistisk kyrka”.

Frågan är hur många sansade (och lurade) medlemmar som egentligen finns i Föreningen Humanisterna? De borde alla skynda sig att fly till Svenska Humanistiska Förbundet!

Jag tror inte Föreningen Humanisterna kan fortsätta vara annat än den destruktiva kraft de utgjort de senaste åren. De har enbart förstärkt stereotyper, istället för att i sann humanistisk anda motarbeta dem. De vill inte erkänna den positiva och avgörande kraft som den kristna tron varit för att utveckla det västerländska samhället, de vill inte erkänna den läkande kraft den kristna tron har för individer och samhällen. Dagligen lämnar människor missbruk och kriminalitet genom mötet med Kristus.

För att istället citera några äkta humanister: ”den stridbara ateismen företräds i vår tid av bland annat av en rörelse som kallar sig ‘sekulära humanister’; i Sverige går den under namnet Förbundet Humanisterna… Förbundet Humanisterna nöjer sig inte med att samhällen som det svenska sekulariseras…utan vill tränga tillbaka all andlighet från den offentliga scenen. Det skapar profana ritualer som alternativ till sakrala. Det begär samtidigt statsbidrag ur medel för trossamfund. Vilken form av tro är det här fråga om? Förnuftstro? Vetenskapstro? Är det rimligare att tro på det man vet än att veta vad det är man tror på?

Jag ser alltfler kritiska och granskande blickar riktas mot Föreningen Humanisterna. Men, kritiken tas inte på allvar – reflexmässigt går Föreningen Humanisterna till motangrepp, raljerar och misstänkliggör sina opponenter.

De uppvisar tydligt ett sektbeteende; gruppens sanning är den enda sanningen, svart och vitt tänkande, oss mot dem, gruppritualer och information omskapas för att den skall bli acceptabel.

Kan Föreningen Humanisterna reformeras? Kan en sekt reformeras?

Det här inlägget postades i Civilisationsmognad. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s