Omöjligt att bli kristen?

Det finns mer missförstånd än förstånd om den kristna tron i Sverige.

Några tror att man är kristen om man tror på något kärleksfullt diffust väsen. Tyvärr, det är inte den kristna tron alls.

Andra tror att man är kristen om man tror på Gud. Tyvärr, det är inte heller den kristna tron.

Somliga tror, att om man tror att Jesus funnits, vandrat runt och spridit sin filosofi, så är man nog kristen. Minsann, det råkar inte heller vara kristen tro!

Men, om man tror att Gud är ett kärleksfullt väsen och att Jesus har funnits och varit en så snäll människa som han verkar beskrivas, är man inte kristen då? Nej, det är man inte då heller.

Alla dessa varianter av tro delas av majoriteten av Sveriges befolkning, men det är inte den kristna tron.

Men, om man då lever ett anständigt liv och bemödar sig om att alltid vara god och snäll – och har en tro på Gud och anser att Jesus funnits, är man då inte kristen? Nej, inte ens då.

Är det då så omöjligt att bli kristen?

Nej, det är faktiskt busenkelt!

Det som saknats i alla beskrivningar är den kristna trons kärna: Jesus är Gud; inte bara människa, inte bara Gud; utan både Gud och människa!

Kristus är en av tre manifestationer av Gud – inte en oberoende, separat avknoppning – men, ett av de tre sätt som Gud visar sig själv för oss människor, varje dag.

Att vända sig till Kristus Jesus och välkomna honom att leda ditt liv, att hela dina innersta sår – det är i det ögonblicket den kristna tron kan ta sin början – när Gud och Kristus ses som ett!

Då kan det börja hända mycket spännande saker!

För, då har du sått det frö som kan förändra ditt liv, för all tid.

Vad bra, kanske någon tänker – då gör jag så och saken är klar. Tic in the box – done?

Tyvärr, ett enda ögonblick räcker inte heller. Fröet måste vattnas för att inte förtvina; fröet måste vårdas för att inte förbuskas. Det finns många som förlorat sin tro när de blivit för styva i korken och därefter vänt sig i bitterhet emot allt de tidigare odlat.

Det är inte fröet det är fel på – det är hur man tar hand om sådden som är det viktiga.

Fröet måste vårdas och näras tillsammans med andra kristna för att bära frukt. Fröet måste regelbundet få ljus (gudstjänst), näring (nattvard) och ren luft (bikt).

OK, då är det väl bara att springa iväg till närmaste kristna församling runt hörnet?

Kanske, kanske inte – jag förklarar mer om hur du kanske kan skilja agnarna från vetet, i ett annat inlägg den 5e oktober.

”En man gick ut för att så.

När han sådde föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det.

En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn.

Men när solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot.

En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det.

Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.

Hör, du som har öron!”

Det här inlägget postades i Katolsk Tro. Bokmärk permalänken.

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s