Absolutism

Finns det något absolut?

Jag tror på många absoluta saker, inte för att det nödvändigtvis är så, utan för att det måste vara så.

Exempelvis så tror jag att alla människor har rätt att leva. Problemet är att beskriva vad ”människa” är och vad ”leva” är.

Som exempel: lever man om man är omedveten om sin omvärld? Är du medveten om din omvärld när du sover? Och hur medveten skall man vara för att kallas medveten? Räknas spädbarn som medvetna, eller någon med kraftiga hjärnskador?

Många hävdar att ofödda barn inte är människor, åtminstone inte före någon viss tidpunkt. Vilken är den tidpunkten? När övergår en cellklump till att vara människa? Är detta en gräns som enbart beror på vår teknologiska förmåga? Är rätten till liv enbart beroende på graden av teknisk utvecklingsnivå? Vilka konsekvenser är vi beredda att acceptera i brist på en giltig definition av ”människa”. Är vissa konsekvenser acceptabla, men inte andra?

Att inte hålla sig till absoluta definitioner, men istället luta sig mot diffusa glidningar gör tillvaron extremt komplicerad och varierande grad av absurd. Jag betraktar det sekulära samhällets skådespel som i ökande grad artificiell och absurd.

Att tillvaron blir komplicerad och motsägelsefull kan man kanske överleva, men att avskaffa absoluta värden har tyvärr en omedelbar och definitiv effekt för oerhört många människor – de dödas, absolut.

Det märkligaste är hur många i vår tid och plats som uppfattar exempelvis FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna som något absolut (giltigt för alla, överallt och alltid), men samtidigt förnekar nödvändigheten av absoluta värden i övrigt.

Absolut absurt.

Jag tror på många absoluta saker, inte för att det nödvändigtvis är så, utan för att det måste vara så. Någon kanske nu undrar varför det måste vara så? Anledningen är enkel, utan absoluta värden utbryter moralisk anarki – vilket är en given konsekvens då varje individ ges friheten att utforma sina egna regler.

Den som tvivlar på detta påstående kan ju fråga sig varför någon begår ett visst brott, som exempelvis mord. Gärningspersonen kommer förmodligen att beskriva olika anledningar till varför diverse absoluta normer inte gällde i brottsögonblicket – ett vanligt försök av amatörmoralisten att tillämpa relativism till sin egen fördel.

En annan frågeställning är om vår värld vore en bättre plats med mer absolutism? Jag tror det. Mer relativism leder absolut inte till en bättre värld. Hur många ytterligare samhällsexperiment behövs för att bevisa det?

Vi människor har ett starkt, naturligt behov av absoluta värden. Grupper som utåt sett förringar, förhånar eller aktivt motarbetar idén om absoluta värden – har just förringandet, förhånandet och motarbetandet som gemensamma, absoluta värden!

Relativism är i sig en absolut ståndpunkt, men avslöja det inte! Kan man annars säga att det absolut inte finns något absolut?

Det här inlägget postades i Civilisationsmognad. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Absolutism

  1. Det är absolut så; att det inte finns något absolut sant, förutom påståendet; ”Det finns inget absolut sant”. Att hävda något absolut sant blir ju absurt! Se bara på det ovanstående resonemang.🙂

  2. Pekka S skriver:

    Ett intressant inlägg som öppnar för många infallsvinklar. Men jag börjar med att fråga – Hur väljer man vilka absoluta saker man vill/bör tro på? Vilka urvalskriterier eller -metoder är att föredra?

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s