Självförverkligande

En av de mest överdrivna och skadliga irrblossen i vår tid är idén om ”självförverkligande”! Själva ordet borde framkalla rysningar, eftersom dess konstruktion tabubelägger nästan all form av kritik. Ve den som samtidigt törs ifrågasätta ”jaget = själv” och ”förverkligande”, båda orden har ju var för sig uppnått sekulär helighet.

Men, ”självförverkligande” förutsätter att man konstruerat någon slags brist hos sig själv, något som man hindrats, eller missat att uppnå i sin personlighet.

De flesta människor idag och i generationerna före oss hade nog annat att tänka på, inte enbart överlevnad, men de var oftast bidragande i ett större socialt sammanhang. Idag lever många av oss i onaturliga familjekonstruktioner där ensamheten är det utmärkande.

”Självförverkligande” är dessutom en extremt viktig motor för att driva konsumtionssamhället mot nya höjder. Och om någon saknar egenutvecklade idéer till självförverkligande, så serveras olika livsstilar och behov du inte ens visste dig ha, i en aldrig sinande ström från film-, musik- och livsstilsindustrin. Köp kläderna, musiken, prylarna, attityden, åsikterna – ja hela paketet och bli en klon av något du verkligen inte är!

Att tonåringar har behov av att söka forma en egen identitet är inget märkvärdigt, men att så många i vuxen ålder fortsätter jakten på en konstgjord identitet är sorgligt. Vissa går dessutom till ytterligheter, och överger sina familjer i sökandet efter ”sig själva”, en del gubbar börjar jagar småflickor på krogen, andra kanske snöar in på någon patentreligion med enkla svar på alla svåra frågor, eller tror sig hitta livets fullkomlighet genom att ”äta rätt”, o.s.v.

Visst kan vi alla sakna någon diffus känsla av fullkomlighet. Men, är det inte egentligen så att vi måste lära oss acceptera enkla och eviga sanningar, som att vi är dödliga och ofullkomliga, men att vi alla faktiskt givits unika gåvor och har en skyldighet att ägna oss åt mer än oss själva?

Kanske dags att på allvar försöka förstå hur du kan finna ett sant ljus, istället för att jaga irrbloss?

folket som bor i mörker har sett ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga har ljuset gått upp

Oj, är det kanske detta som julen egentligen handlar om? Den största gåvan man kan ge någon idag, är en del av sin tid – att samlas i lugn och ro. Svårare än så behöver inte självförverkligandet vara – att i all enkelhet bara finnas närvarande med andra och bry sig?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Självförverkligande

  1. Charlotte skriver:

    >patentreligion med enkla svar på alla svåra frågor

    Hmmm… Stenkastande i glashuset igen?

    • Zoltan skriver:

      Den bisarra tolkningen får stå för din bild av den familj vi båda tillhör.

      Mig veterligen serverar inte katolska kyrkan ”enkla svar på alla svåra frågor”, utan lämnar det mesta till den enskilde att reflektera över – samvetet. Mycket kan vår kyrka inte heller svara på, och erkänner allt det som ”mysterier”, som vi också lämnas att reflektera över.

      Charlotte, finns det något positivt i vår gemensamma tro, har den katolska kyrkan något perspektiv som är värt att lyfta fram till den värld vi lever i? Du verkar hitta väldigt mycket att reagera på inom familjen, vilket jag, som bekant, inte upplever vara värt att debattera. Ja, jag älskar den katolska kyrkan, med ALLA hennes fel och brister, liksom jag älskar och månar om människor med alla deras fel och brister – vilket är anledningen till att jag bloggvägen försöker påvisa existensen av fastare värden, än de irrbloss som skapelsen fiende sprider.

  2. Charlotte skriver:

    Du tolkar det jag skriver på ett väldigt mysko sätt.

    Är inte katekesens alla paragrafer just väldigt förenklade svar på allt upptänkligt? Inget tycks lämnas åt samvetet – nej, där finns svar på allt man kan tänka sig – och på mycket jag personligen aldrig ens skulle komma att tänka på om det inte stod där.

    Tycker att det blir ojuste i de inlägg där du dänger till andra sammanhang när vi har precis samma problem inom vår Kyrka.

    Då kan jag inte låta bli att tänka i glashusriktningen.

    Läser du andra bloggar så kan du se hur jag (ibland helt ensam) står upp för katolska kyrkan i en flod av frikyrkliga missförstånd om vår tro.

    Var sak på sin plats.

    Men visst är det underligt att ibland bli attackerad från två håll samtidigt – både från de egna och från dem som är emot oss…

  3. Zoltan skriver:

    CT: dristar mig att citera katekesen

    ”Denna katekes är avsedd att ge en sammanhängande framställning av hela den katolska tron”

    ”Den vill erbjuda ett stöd för att fördjupa tron. På samma sätt är den också inriktad på att låta denna tro mogna, slå rot i livet och stråla ut i det personliga vittnesbördet”

    Kyrkan ger stöd och vägledning, tydliggör ”trons mysterium”, så gott det går.

    Och jag dänger minsann till alla sammanhang där jag ser förstörelsen försöka gripa tag om människor, för att istället visa på Vägen, Sanningen och Livet.

    Det finns en större värld, utanför Kyrkan!

  4. Cecilia skriver:

    Apropå katekesen: Visste ni om att det finns folk (väldigt få, kanske?) som önsketänker och fantiserar om att kristendomen uppfanns av kejsar Konstantin?

    Framsidan på katekesen (1996 års utgåva?) visar ett litet emblem som kan vara till hjälp i denna förnekelse-diskussion: Ett motiv från en kristen gravsten från 200-talet🙂

  5. Zoltan skriver:

    Valparna på VoF igen…

    Även om man skulle bevisa Gud, Jesu och andras uppväckelse från de döda, etc etc etc så skulle många vägra acceptera bevisen – dels för att ateismen är en form av självförverkligande (självförnekelse), och dels för den extrema rädsla inför tanken på att religion, i synnerhet kristendom, kan ha svar på ett sätt som övergår deras kristalliserade perspektiv.

    Att sedan östra Medelhavsregionen kryllar av kristna lämnningar äldre än 200-talet får väl duga som exempel på den sorgliga historielöshet som de värsta kristendomshatarna uppvisar.

    Konstantin verkar dock vara en populär figur bland både voffsisar och den förvirrade svansen på Aletheia…

    ”Det är synd om människorna”

  6. Charlotte skriver:

    Off topic:

    Kan du tänka dig att stänga av ”snöfallet” eller vad det nu är i bloggen?

    Det är svårt att läsa när en massa vita fläckar hela tiden far över de små bokstäverna.

  7. Zoltan skriver:

    Snöfall? Aha! Jag som trodde det var framför min skärm som det regnade ner extremt mycket mjäll. Tänkte gå och köpa nytt shampoo.

    Skämt åsido, snöfall avstängt!

  8. Charlotte skriver:

    Hi hi…

    Tack – mycket läsvänligare utan yrande webbflingor.

  9. Bokmalin skriver:

    Kan man få snö från WordPress i sin blogg?! Det var bra! Det är väl den enda snö man får se denna jul…😦
    Hur gör man, Zoltan?

  10. Bokmalin skriver:

    …fast nu kom jag på det. Det snöar på mitt tehus! Hurra!

Vad tänker du på? Dela med dig!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s