Alltid yrvaken

Varför är det så många som verkar tycka att Dalai Lama är hipp? Och varför tycker än fler att exempelvis påven bara är en pinsam figur?

Varför är det så många som verkar tycka att yoga, saffransfärgade munkkåpor och Ganghes verkar representera djupaste visdom, medan bön, gråfärgade munkkåpor och floden Jordan är lika upplyftande som grå betong?

Jag tror detta beror på tre saker:

1. Exotism & fördomar
2. Okunskap
3. Effektsökeri

1) Exotism är egentligen en fördom. Fördomen grundar sig på villfarelsen att ju mer geografiskt avlägset något är, desto ursprungligare och mer oförstörd är företeelsen. Exotism har gamla anor: redan Platons legender om Atlantis beskriver ett avlägset lyckorike. Och på 1800-talet fick exotism en renässans efter århundraden av upptäcktsresande.

Den buddhistiska trenden i Västvärlden är delvis ett utslag av exotism, och så även delar av New Age, där särskilt de amerikanska ursprungsbefolkningarna upplevs besitta diverse mystiska visheter. Än idag vallfärdar desillusionerade västerlänningar till Nepal och stränderna i Indien för att “finna sig själva”. Tyvärr kommer de flesta hem som bittra ateister, de kunde inte frälsa sig själva, eller genom något mantra på fusk-sanskrit från en övervintrad hippieguru…

2) Okunskap. Hur många känner till hur katolska kyrkan förvaltat och utvecklat exempelvis filosofin under sin 2000-åriga historia? Och hur många känner till den kristna trons närhet till den ännu äldre, och fortsatt levande, judiska begreppsvärlden? Allt detta sammantaget ger en historisk kontinuitet, som är avsevärt äldre och mer utvecklat än något annat i mänsklighetens övriga begreppsvärld.

Att sedan katolska kyrkan på ett avgörande sätt grundlagt Västvärldens kunskapsmässiga övriga utveckling är än mer obekant. (Gissa vilka svenska universitet som grundades av papisterna? Svar finns i ett annat inlägg på denna blogg.)

3) Effektsökeri är ett utslag av hävdelsebehov. Någon behöver tillgripa ett spektakulärt medel för att synliggöras i sin omgivning. Och att då uppvisa någon nytt och mystiskt flum kan kanske imponera på någon. Detta är särskilt vanligt bland internationellt kända artister. Pojkarna i Beatles och Madonna är ju lysande exempel. Det tragiska är att många ungdomar följer i deras spår, utan att begripa särskilt mycket av den “fantastiska” nyhet som deras förebild sprider i media. Att media abdikerat från kritisk granskning av annat än kristna gör ju inte saken bättre!

Hur kan då Kristus få plats i detta virrvarr? Hur många är det inte som omedelbart förpuppas då de hör namnet Jesus nämnas?

Är det omvänd exotism som gör att antalet kristna ökar på kontinenter som ligger långt bort från Medelhavets östra strand?

Vad är det för vrångbild av Kristus som skrämmer och vad kan vi göra för att sprida det mest revolutionerande budskapet i mänsklighetens historia?

Vad gör du?

Den 3e maj kan du öppet manifestera att tron lever!

Detta är den andra och avslutande delen om fenomenet katolikskräck, och tar här upp lite av dess bakgrund och tradition(!).

Intet förvånande exploderade katolikskräcken i samband med reformationen, då påven fick representera Anti-Krist och katolska kyrkan fick rollen som den Babyloniska Horan. Påven i rollen som Anti-Krist blev t.o.m befäst i vissa protestantiska trosbekännelser, t.ex. i Westminster Confession of Faith:

“25.6. There is no other head of the Church but the Lord Jesus Christ: nor can the Pope of Rome in any sense be head thereof; but is that Antichrist, that man of sin and son of perdition, that exalts himself in the Church against Christ, and all that is called God.”

The Baptist Confession of Faith (1689):

“26.4. The Lord Jesus Christ is the Head of the Church. In Him, by the appointment of the Father, is vested in a supreme and sovereign manner all power for the calling, institution, order, or government of the Church. The Pope of Rome cannot in any sense be head of the Church, but he is that antichrist, that man of sin, and son of perdition, who exalts himself in the church against Christ and all that is called God, who the Lord shall destroy with the brightness of His coming.” Wow!

Dessa två begrepp är väldigt seglivade, och mycket populära teman, än idag!

Reformationen var ju som bekant en företeelse omhuldad av diverse monarker. Vad avsåg egentligen Gustaf Vasa, Henrik VIII, m.fl? De drevs knappast av en kärlek till Gud! Om du kan din historia så vet du vad som drev dessa och andra samtida herrar. (Och om regenters testosteronhalt sänks, som hos det självständiga Sveriges första drottning, Kristina, så väljer hon kärleken till Gud, abdikerar och konverterar till Katolska Kyrkan, detta i en miljö präglad av 30-åriga kriget! Det är mod!!!)

Andra populära lögner om katolska kyrkan är: influenser från hedniska system, avgudadyrkan och de sedvanliga konspirationsteorierna om världsherravälde. Om du nu tar ett djupt andetag, så finner du en ganska lång lista smutskastning på denna sida (och hos Tidens Tecken gänget kan du också läsa om UFOs minsann!)

Nåväl, den katolikskräck som nu etablerats i de protestantiska länderna, flyttade med nybyggare till den Nya Världen (USA). Katolikskräcken i USA kulminerade på 1840-talet, då egendom tillhörande katoliker brändes och katoliker mördades. Katoliker anklagades för att förstöra USAs kultur (was ist das?), samt sprida sjukdomar och våld (som många andra grupper också anklagats för genom historien). I slutet av 1930-talet angrep så Nazityskland katolska kyrkan genom diverse förtalskampanjer, och många som vigt sina liv till en kallelse i Herrens tjänst slutade sina dagar i koncentrationsläger.

Massmedia, böcker och film är idag transparenta kanaler för att fortsätta sprida fördomar och stereotyper om katoliker. Redan i romanen “Bröderna Karamazov“, kapitlet “Storinkvisitorn”, framställer Dostojevski katolska kyrkan som Satans tjänare och kyrkan dömer där en återuppstånden Kristus till döden.

Och så har vi Dan Browns, “Da Vinci-koden“, med albinomunkar som skjuter folk och övriga kyrkan som dolt “sanningen” om Kristus. Hur populär blev inte den boken! Tänk dig motsvarande publikation om exempelvis samer, eller romer - inte?

Det är alltså socialt fullständigt accepterat att betrakta katoliker på de mest föraktfulla manér, och vi skriver nu Herrens år 2008, inte 1608!

En utförligare utläggning, samt källmaterial avseende detta trista, men populära, ämne kan du hitta på Wikipedia under rubriken “Anti-Catholicism“, och som jag använt i stor utsträckning för detta inlägg.

Slutligen vill jag tydligt deklarera att jag med detta inlägg inte önskar polemisera med någon individ, eller grupp, utan enbart påvisa hur allmänt accepterat katolikföraktet är i vårt land!

“Men ordet som står skrivet i deras lag skulle uppfyllas: De har hatat mig utan grund.

När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.

Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början.” Joh 15:25-27

Och så som vi vittnat sedan Petri dagar, så ska vi fortsätta vittna om en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud…intill tidens ände…

Antag att du ideligen fick bemöta de mest vidriga lögner och fördomar om din tro. Påståenden som ibland vore så vansinniga att du undrar ifall din belackare drivs av någon extremt skev humor, tappat all sans och förnuft, eller faktisk på allvar vidhåller sina påståenden om din tro.

Antag att din tro skulle anklagas för att ha kidnappat människor, fört bort människor till hemliga vetenskapliga experiment, opererat in osynlig spårningsutrustning, under hypnos bedrivit reproduktiv verksamhet (det du!), och mycket annan fantasifull idioti. (Detta är en lista UFO-nonsens)

Och nu till det värsta; oavsett hur du än bemöter, motbevisar, argumenterar, klargör, så vidhåller din kritiker alla sina ståndpunkter, och lyckas dessutom sprida lögnerna vidare till tacksamma journalister och mer tongivande kulturpersonligheter!

Vad ska man göra när man möter människor som är så totalt blockerade av fördomar och alldeles utom sig av ett uppdämt förakt för nästan allt vad din tro står för?

Jesus själv har gett oss råd: “Ge inte det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er”

Och vad i all sin dar är det då jag hittills har lagt ut texten om? Ja, det handlar inte om klassisk antisemitism eller islamofobi. Det handlar om gammal hederlig katolikskräck.

Om du som läser detta är katolik, så vet du vad jag talar om!

Om du som läser detta inte är katolik, så vet du möjligtvis vad jag talar om? Det är en företeelse som förekommer i många olika kretsar, tyvärr även hos många som kallar sig kristna.

På tisdag 29/1 08.00 kommer en lite mer detaljerad redogörelse för denna accepterade form av förtal, som vore fullständigt otänkbar (och är dessutom kriminaliserad) om den riktades mot andra grupper i vårt land. Byt gärna ut ordet “katolik” i vissa påhopp, så ser du än tydligare hur hårresande detta fenomen är!

Vad är skillnaden mellan kritik och förakt? Vad är skillnaden mellan vanvett och ovett?

Till dess kan du ju fortsätta kika på andra bloggar, och på de tidningar som du händelsevis råkar läsa - en del är förvånansvärt snabba på att återge dålig publicitet om kristna i allmänhet, och katolska kyrkan i synnerhet.