Alltid yrvaken

Tänk om du gav du dig själv så mycket som en halvtimme i tystnad, och vågade ställa dig frågan - vad är det jag söker i livet, vad är det jag jagar efter? Har jag förlorat glädjen? När skrattade jag oförställt senast, när grät jag floder sist? När var jag en hel människa?

Du kommer säkerligen inte hitta svaret på en halvtimme, men du kommer däremot upptäcka hur otroligt många tankar du har och som borde ges många egna halvtimmar! Tänk om du ibland också fick höra hur andra människor har tänkt? Det märkliga är att vissa tankar har utvecklats av många generationer under långa tider, inte bara i någon halvtimme! Det råkar nu vara så fantastiskt att dessa tankar och livserfarenheter finns bevarade, sedan tusentals år.

Nu behöver du inte börja läsa en massa böcker, eller gå på ett otal kurser. Det enklaste är oftast det bästa - börja med att regelbundet ge dig själv lite tid att samla ihop dig, kanske hitta en fast punkt i veckan. Varför inte börja med söndagar klockan 11 (eller 10), i kyrkan? Tänk om tanken med denna händelse på söndagar är just att samla ihop sig?

Om du nu inte är särskilt troende längre, eller “vuxit ifrån” kyrkan så är du ännu mer välkommen. I den märkliga upplevelsen av en stunds stillhet, ja där finns Gud. Och du kan bara börja höra Gud om du börjar försöka lyssna! Och först då kan svar på frågan - vad är det jag söker i livet - och en ny glädje börja växa fram, men bara om du själv vågar låta det ske!

Halvtimmen i tystnad är en form av bön. Det finns väldigt mycket mer i kyrkan, men du kanske ska börja med att hitta just det du letat efter? Och det kanske inte räcker med bara en enda halvtimme under hela livet?

Här fortsätter en serie av fyra inlägg om Sola Scriptura, ett av protestantismens fem hörnpelare - “Genom Skriften Allena”!

Med största sannolikhet kan dessa inlägg uppfattas som provocerande av de som fostrats att vörda detta begrepp. Min avsikt är inte att såra någon, men i vanlig ordning belysa tillvaron ur ett kanske annorlunda perspektiv, tillvaron i denna och andra världar.

Om stöd för Sola Scriptura finns i Skriften, så tog det verkligen lång tid innan någon hittade dessa bibelstycken! Begreppet var nämligen inte uppenbart för apostlarna, inte för de första kristna och inte heller för kyrkofäderna. Sola Scriptura lät vänta på sig i 1500 år.

Det måste ju vara så att Sola Scriptura har stöd i Skriften själv, för att tesen skall anses vara giltig. I dessa diskussioner brukar vi katoliker ofta ställa standardfrågan: “Var i Skriften finns det stöd för Sola Scriptura?” Det visar sig då att endast ett tränat öga, tillsammans med en “tillrättalagd” tolkning kan hitta något sådant. Att man måste lära sig hitta dessa rader och hur dessa rader skall utläsas, är i sig ett bevis på Sola Scripturas orimlighet. Eftersom Skriften inte uppenbart stödjer denna tes, så har en “Tradition och Magisterium” uppkommit för att undervisa i hur Sola Scriptura kan påstås få stöd i Skriften!

Oftast presenteras inte de rader som används för att hävda Sola Scriptura i hela sitt ursprungliga sammanhang. Dessutom används ibland kyrkofäder(!) för att hävda Sola Scripturas giltighet - det borde väl räcka med Skriften allena?

Nedan följer ett exempel på citat från lämpligt vald kyrkofaders produktion:

Ett citat av S:t Basileios, biskop av Ceasarea i Kappadokien (330-379): ” Låt därför den av Gud inspirerade Skriften vara domare mellan oss. Och på vilken sida man än hittar läror som är i harmoni med Guds ord, så skall sanningens röst kastas till förmån för den sidan” (Brev CLXXXIX till Eustathius, läkaren).

Problemet är att Basileios hela övriga produktion inte andas en endaste bokstav till stöd för Sola Scriptura, snarare handlar det mesta han skriver om motsatsen:

“Av all tro och utövning, antingen allmänt vedertagen eller ålagd, som är bevarad i Kyrkan, har vi fått en del som skriftlig lärdom, annat har givits oss som mysterium från apostlarna genom apostlarnas tradition; och båda dessa har samma kraft i förhållande till sann religion” (De Spirito Sancto, kapitel 27, stycke 66, egen översättning)

och

“För jag betraktar det apostoliskt att stå fast vid ej nedtecknade traditioner. ‘Jag måste berömma er för att ni kommer ihåg allt jag har sagt och håller fast vid det som jag har fört vidare till er precis som jag förmedlade det’ (1 Kor 11:2) och ‘ Stå alltså fasta, bröder, och håll er till de läror som vi har fört vidare till er, muntligen eller i brev.’ (2 Thes 2:15)” (De Spirito Sancto, kapitel 29, stycke 71, egen översättning)

Basileios skriver ofta om betydelsen av att betrakta muntlig apostolisk Tradition i kyrkan som normerande. Sola Scriptura är knappast något Basileios uppmuntrade, särskilt som Nya Testamentet fastställdes under Basileios egen livstid. Han var betydligt mer bekymrad över samtida irrläror!

Detsamma kan nog sägas om övriga kyrkofäder som brukar få låna något citat till Sola Scripturas påskyndare; kyrkofäderna slogs mot irrläror och kyrkosplittrare! Och dessa båda fenomen fortsätter att förvirra med förnyad styrka än idag.

Fortsättning i en tredje del följer den 11e mars, 06.00. Kommentera gärna, men försök upprätthålla en god ton, i enlighet med reglerna för denna blogg.

Föds man med kunskaper? De flesta skulle nog säga att man inte föds med några kunskaper alls, bara(?) med instinkter och medfödda beteenden. Visst är det synd? Varje människa och varje generation tvingas därför återerövra erfarenheter från föregående generationer, och tyvärr upprepa en hel del av tidigare generationers misstag. Det finns dock några genvägar till kunskap, man behöver ju faktiskt inte återupptäcka särskilt mycket själv. Mycket av mänsklig erfarenhet finns ju dokumenterat och tillgängligt för den som söker.

Ett av de mest njutningsfyllda sätten att ta till sig årtusenden av erfarenheter och kunskaper levereras av Newmaninstitutet. Gå på deras föreläsningar!

En aptitretare: den skumma varelsen “människan”, “Människan, vem är hon - en kurs i filosofisk antropologi”. “Kursen behandlar frågor angående människans väsen och förmågor: Vad utmärker den mänskliga personen i motsats till exempelvis djuren? Hur är den mänskliga medvetenheten om sig själv beskaffad? Har människan en fri vilja? Hur förhåller sig människan som person till sin egen kroppslighet i rum och tid? Hur är de mellanmänskliga relationerna beskaffade? Hur fungerar människan i sin sociala och kulturskapande egenart?”.
 
Man kan bara sitta och lyssna på föreläsningarna, utan att tentera etc - det gjorde jag under några år, och dessa föreläsningar var mitt sätt att upprätthålla någon form av intellekt.

Om man sen råkar vara en smula religiöst lagd, vilket kan hända den bästa ;-), så finns det en intressant kurs om de tidiga och stora tänkarna, “Kyrkofäderna och den tidiga kyrkan”. Tidningen Dagen presenterade den 11/1 en lista av kyrkofäder från olika traditioner under rubriken “Hängivna lärare” - vill du veta mer, så vet du nu hur, eller hur?
 
Hu, tänk om man skulle börja tro att det finns mer omkring oss än det vetenskapen hittills identifierat - tänk om det mesta finns kvar att upptäcka! Jobbigt?

Tyvärr för stockholmare, så har Newmaninstitutet snart flyttat allt roligt närmare Uppsala universitet, som liksom många andra lärosäten grundades av katolska kyrkan: (ännu en cirkel är sluten, känns lite smyghistoriskt). Det påstås att det finns ett universitet i Lund, som ju katolikerna åxå grundade.

Skynda att anmäla dig - tåget går nu!