Är katolska kyrkan en världsvid demokrati? Knappast.
Är katolska kyrkan en världsvid åsiktsdiktatur? Nej!
Men, är den då något mittemellan diktatur och demokrati? Nej igen!
Att påtvinga kyrkan diverse etiketter gör den inte rättvisa, för begreppen är inte tillämpliga, lika lite som en bil är demokratisk eller upprymd.
Katolska kyrkan är en världsvid gemenskap. Och i denna gemenskap samsas människor med extremt olika kulturer, från Mellanösterns patriarkala traditioner till ultraliberala Européer.
Därför är det svårt att snabbt genomföra långtgående förändringar. Alla ska med på samma tåg.

Kyrkan har också att ta hänsyn till arvet från alla tidigare generationer. Vi kan inte alltid hävda att vi vet bättre än våra systrar och bröder före oss, eller dem i andra delar av världen. Är detta något vi katoliker i Sverige väljer att ta hänsyn till?
Hur kan då förändring i den katolska kyrkan ske? Sker den alls? Finns det något yttre tryck som tvingar kyrkan till förändring?
Vissa skeenden får ett omedelbart svar. Det är frågor som kan handla om exempelvis livets okränkbarhet. Då reagerar kyrkan snabbt! Men, kyrkan ändrar inte sin grund genom dessa svar, utan kyrkan använder sin grund för att ta fram svar. Andra förändringar sker ytterst långsamt, under decennier eller århundraden, om alls.
Grunden är lagd, inte av kyrkans hierarki, utan av Jesus Kristus.
Förstår vi katoliker i Sverige alltid vad och hur mycket som vilar på denna orubbliga grund?
Att först förstå vad som är grunden för Kristi gemenskap bör därför vara det första som klargörs, innan man går vidare och driver olika idéer. Därför är det exempelvis så praktiskt att ha tillgång till Katekesen, där vi kan läsa hur katolska kyrkan tolkat Kristi budskap!
Och vad gör man då svaret inte passar ens egen uppfattning? Då krävs besinning och tålamod för att med studier och reflektion försöka förstå kyrkans svåra svar. Och därefter krävs ytterligare tålamod, för ditt perspektiv idag kommer absolut inte vara detsamma om några år. Om man därefter fortfarande upplever att kyrkan behöver förändras, ja då tror jag att samtalet bäst sker inom familjen med kyrkans vigda. Ett samtal tjänar oftast inte på att förvandlas till politik, som är en oundviklig effekt då samtal förs i offentlighet. Dessutom fördärvas då förutsättningarna till ärlighet, samtalet paralyseras av prestige.
Och om alla samtal sedan faller obönhörda?
Ja, vad tycker du att man då gör? Alla kommentarer på den frågan, utom “försvinn”, är välkomna.
För som Jesus omslöt alla i kärlek är vi förpliktade att också omsluta alla i kärlek, oavsett vad vi tycker om deras åsikter. Det är väl inte åsikten du skall älska, det är människan!
